Oberoende buteljerare är de företag som buteljerar och säljer whisky utan att nödvändigtvis ha producerat den.
För en del framstår detta som märkligt och kanske lite ovanligt, men före tidigt 60-tal var det i princip det enda sättet att få tag på single malt. Destillerierna producerade maltwhisky som framför allt användes som en ingrediens i olika blended whiskies. Till viss del kunde man ibland sälja fat till privata kunder, men för gemene man var oberoende buteljerares tappningar oftast det enda sättet man kunde njuta maltwhisky på.

Vissa buteljerarfirmor har funnits väldigt länge som t.ex. Gordon McPhail (sent 1800-tal) och Douglas Laing (1949) medan firmor som Adelphi (1993) eller Dewar Rattray (2004) är av lite senare datum.
Fördelen med dessa firmors buteljeringar är dels att man buteljerar whiskies som skiljer sig från destilleriernas officiella standardiserade utgåvor; När destilleribolagen blandar fat strävar man efter att få fram en produkt som konsumenten känner igen från gång till gång. Från buteljerarfirmorna kommer också ofta single cask-buteljeringar som kan ha en helt annan ålder än de officiella.
Dels, är det också det enda sättet att få smaka på whiskies från destillerier vars ägare inte alls buteljerar whiskyn som single malt, som t.ex. Allt-a-Bhainne eller Braeval.

Många buteljerarfirmor buteljerar sin whisky cask strength; alltså whisky som kommer direkt från fatet utan att spädas med vatten eller kylfiltreras - vilket tar bort en del smakämnen. Detta är något som är betydligt mindre vanligt hos de officiella buteljeringarna från ägarbolagen.